Natt och morgon i medelklassens tid.
FDen här lördagsmorgonen steg jag upp tidigt första gången. Klockan var fem över sex och genom köksfönstret kunde jag se ut mot den lilla skogsbacken eller snarare lunden på sin lilla kullen med sina snötäckta björkar och de sparsamt upplysta hyreshus som omger den. Ljuset hade börjat komma och en ensam människa i tjocka kläder, halvt som en skugga, höll på att borsta bort snön från bilen och dra ur kontakten till motorvärmaren. En senvinterns dagbräckning, en med gråa moln och nyfallen snö, en gråblå dager med rödgula ljusreflexer mot snön.
En orolig natt. Lite sömn och orsaken till det oklar. Kanske var jag inte riktigt färdig med gårdagen, något pockade på uppmärksamhet, oklart dock vad det var. Kanske handlade det om den läsning jag inte mäktat med under fredagskvällen. Jag somnade tidigt och vaknade och vakade flera gånger. Att räkna timmarna ter sig därför meningslöst.
Min tillflykt blev istället att läsa. Jag har börjat läsa Kristian Lundbergs bok Yarden - en berättelse (2009), en skildring av författarens tid av hårt hamnarbete för ett bemanningsföretag under uslast möjliga förhållanden. Med en poetisk prosa målas en tröstlös, grå, hård och obarmhärtig värld upp sig. Ensamhet, främlingskap inför arbetet och glimtar av samhörighet och medmänsklighet mellan arbetarna. Dt är ingen lätt läsning, men en som fångar, som berör och föder en molande känsla inom läsaren. Fattigdomen som avtäcks genom författarens erfarenheter. Lundberg skriver om hur de fattiga i vår tid oftast inte syns, hur de möjligen glimtar till på ledarsidor, i artiklar och motioner, men oftast inte blir något annat än något man ser på avstånd " och lika levande som fjärilar bakom glas och ram (Lundberg s 56). Vi, de många som tror oss leva i "medelklassens tid", har nog svårt att göra något annat , men genom språket kommer en annan erfarenhet oss något närmare. Vår tid är inte den vi inbillar oss att den är.
Det är utan tvekan en viktig bok med vilka några av nattens timmar kunde fördrivas, en som kan ge liv åt en erfarenhet som många vill förneka, inte minst de som gärna urskuldar sig med att "inte kommentera det enskilda fallet". Människor blir ofta till siffror i rapporteringen. Siffror fjärmar ofta även om de vill klargöra. Siffror är "existentiellt stumma", men det är vad författarna och poeternas ord bestämt sig för att inte vara. Jag kommer att återkomma till min läsning av Yarden - en berättelse i senare inlägg.
En orolig natt. Lite sömn och orsaken till det oklar. Kanske var jag inte riktigt färdig med gårdagen, något pockade på uppmärksamhet, oklart dock vad det var. Kanske handlade det om den läsning jag inte mäktat med under fredagskvällen. Jag somnade tidigt och vaknade och vakade flera gånger. Att räkna timmarna ter sig därför meningslöst.
Min tillflykt blev istället att läsa. Jag har börjat läsa Kristian Lundbergs bok Yarden - en berättelse (2009), en skildring av författarens tid av hårt hamnarbete för ett bemanningsföretag under uslast möjliga förhållanden. Med en poetisk prosa målas en tröstlös, grå, hård och obarmhärtig värld upp sig. Ensamhet, främlingskap inför arbetet och glimtar av samhörighet och medmänsklighet mellan arbetarna. Dt är ingen lätt läsning, men en som fångar, som berör och föder en molande känsla inom läsaren. Fattigdomen som avtäcks genom författarens erfarenheter. Lundberg skriver om hur de fattiga i vår tid oftast inte syns, hur de möjligen glimtar till på ledarsidor, i artiklar och motioner, men oftast inte blir något annat än något man ser på avstånd " och lika levande som fjärilar bakom glas och ram (Lundberg s 56). Vi, de många som tror oss leva i "medelklassens tid", har nog svårt att göra något annat , men genom språket kommer en annan erfarenhet oss något närmare. Vår tid är inte den vi inbillar oss att den är.
Det är utan tvekan en viktig bok med vilka några av nattens timmar kunde fördrivas, en som kan ge liv åt en erfarenhet som många vill förneka, inte minst de som gärna urskuldar sig med att "inte kommentera det enskilda fallet". Människor blir ofta till siffror i rapporteringen. Siffror fjärmar ofta även om de vill klargöra. Siffror är "existentiellt stumma", men det är vad författarna och poeternas ord bestämt sig för att inte vara. Jag kommer att återkomma till min läsning av Yarden - en berättelse i senare inlägg.
Kommentarer
Skicka en kommentar