Några frågor till morgonnyheterna

Denna morgon började jag, som vanligt, med att ögna igenom nättidningarna. Öronen slöts och jag kunde knappt höra något annat än ett lågmält och lite dovt mumlande från den påslagna radion morgonnyheter. Snabbt, från artikel till artikel, från notis till notis flyttades mina fingrar över telefonen touch-skärm. Kultur-, ledar- och nyhetsartiklar svirrade, utan större förpliktelser, genom ett ganska nymornat medvetande eller vad man nu ska kalla det, en tidig tisdagsmorgon. Trots en oerhörd tillgång till nyheter och information, så kändes det inte riktigt som om mitt verkliga intresse kunde fästa sig ordentligt vid något jag hörde. Där var något om Syrien, något annat handlade säkert om hästkött som hamnat lite fel och så några politiska kommentarer om något som jag inte hann uppfatta och än mindre förstå.

Hur många samhällsfrågor har jag, trots stolta utfästelser emellanåt, egentligen engagerat mig i? Jag vet nog att jag borde hänga med bättre än jag gör, som medborgare, som person (inte minst det senare för jag vil gärna se mig själv som välinformerad), men jag gör det inte. En blandning av stress, distraktioner och lättja. Det är oerhört lätt att välja bort det som inte tilltalar, det som inte stryker oss medhårs känslomässigt, intellektuellt eller pga ansträngningen. Detta beroende till stor del på den oerhörda mångfalden av medier och kanaler, men som oftast har rätt så lite att förmedla.

Jag har egentligen ingenting annat än rätt så dystra svar på frågorna som jag just har ställt. Jag har inte hängt med särskilt bra, har inte påverkat samhällsdebatten, en så mycket som en alldeles vanlig och partipolitiskt oengagerad medborgare faktiskt kan göra, inte ens i den mån man kan föra en diskussionen med sig själv. Det är lätt att fastna i griniga dispyter med sig själv, om näraliggande och privata och rent av inre skeenden. Självupptagenheten är antagligen en av demokratins värsta fiender, liksom bekvämligheten, att enkelt kunna välja bort de frågor som oroar, som borde tränga sig på och som faktiskt berör många människor.

Det är som synes dags för bättring, förmodligen inte bara för mig, utan för väldigt många som tyckts sig ha anledning att fundera ett par steg längre. Tankar om detta ska jag försöka utveckla i kommande blogginlägg.