Berlin, mars 2012, och den levande historien

Titta på den här bilden. Den togs i Berlin för ganska precis ett år sedan. Den visar förstås först och främst några platser som de såg ut i slutet av mars förra året. I Berlin var det närmast försommarvarmt, även om det fortfarande var kyligt i skuggan.

 

Men den här bilden är egentligen mycket mer än så. Här kan man se delar av Tysklands historia och av världens. I förgrunden syns det väldiga förintelsemonumentet med sina mer än 2000 resta betongblock, som skapar en klaustrofobisk känsla av litenhet hos den som vandrar mellan dem.

 

Till höger ser man Brandenburger Tor, själva symbolen för den tyska huvudstaden, med den berömda quadrigan, fyrspannet, som styrs av en segergudinna. Genom den gamla stadsporten tågade en gång preussiska soldater och senare Napoleons och drygt ett århundrade senare, en kväll sent i januari år 1933, Hitlers stormavdelningar med tända facklor, för att fira sin führers maktövertagande. Senare hamnade Brandenburger Tor mitt i skärningspunkten mellan Öst- och Väst-Berlin och efterkrigstidens båda supermakter. Utom synhåll på bilden finns ett vittnesbörd om vilken sida som vann det kalla kriget. På Pariser Platz, strax innanför porten finns idag den amerikanska ambassaden.

 

Till vänster ser man det enade Tysklands riksdagshus med sin ultramoderna glaskupol.  Från dess fyra sidor sträcker sig flaggor i vinden. Den gula, röda och svarta fanan är en symbol som har sina rötter i 1800-talets republikanska och revolutionära rörelser och skulle kunna sägas vara en symbol för det nutida och demokratiska Tyskland. Ändå fanns samma färger i flaggan till en stat, som sitt namn till trots, knappast var särskilt demokratisk, nämligen "Der sogennante DDR".

 

Med andra ord finns det vyer som på sätt och vis får en att bättre än annars få en liten aning om att det som skett för länge sedan finns inbäddat och närvarande i nuet. Det gäller inte bara i Berlin.