Kartan, Hitler och pop-pedagogiken.

 Är det viktigare att kunna informera sig än att kunna sätta in det i ett sammanhang? Det är förstås två sidor av det som kallas lärande. Utan det förra inte det senare. Men jag blir ledsen när det finns elever som säger saker som: " Vi lärde oss ingen geografi för vår SO-lärare sade att vi ju ändå visste hur man använde en kartbok".

Kanske räcker det att lära sig att i historieboken finns det ett person- och ett sakregister? Sen kan ju eleven slå upp"förintelsen" när någon kommer och påstår att den inte inträffat eller säger något om en som hette "Hitler" eller kanske nämner den där "Stalin", eller vad han nu hette, "ryssen"(Vad då Georgien? Orkar inte kolla, det är "Ryssland"alltsammans därborta!) Mustasch hade de bägge två, det kan man se på bilderna och i boken finns ju alla "fakta" tillgängliga, så det är ju bara att läsa och "konstruera" sin egen kunskap, för . allt annat vore ju lite "auktoritärt" och det får det ju inte vara! Vi lever ju i "det postmoderna", så sanningen kan ju uppfattas lite hur som helst, så läraren ska nog inte säga så mycket. Det viktiga är att det känns rätt och det kan det ju inte göra om man inte själv får fixa sin kunskap. Det är ju så fint och bra alltihop!

Jag blir så trött på "pop-pedagogiken". Hur mycket har den inte berövat eleverna och i förlängningen det demokratiska samhället och det i individens och demokratins namn!