Återstår bara fortsättningen?
Är det för sent, det som aldrig fick börja "i tid"?
Kan det lyfta som bara fått förkrympta vingar?
Kan besvikelsen och misstron, som bäddats in i den bedrägliga acceptansen, bli till något oväntat, något efterlängtat som tyckts hopplöst för sent?
Kan det lyfta som bara fått förkrympta vingar?
Kan besvikelsen och misstron, som bäddats in i den bedrägliga acceptansen, bli till något oväntat, något efterlängtat som tyckts hopplöst för sent?
Eller återstår bara fortsättningen?
Kommentarer
Skicka en kommentar